Recension: Låt vargarna komma

Författare: Carol Rifka Brunt.

Uppläsare: Hannah Schmitz.

Genre: Roman.

Speltid: 12 tim 17 min.

Förlag: StorySide.

Utgivningsår: 2014.

Utläst: 14 januari 2015.

Info: New York, 1987. Det finns bara en enda person i hela världen som förstår fjortonåriga June Elbus, och det är hennes morbror, den erkände konstnären Finn Weiss. När Finn som en av alldeles för många och alldeles för unga män dör i den fruktade sjukdomen aids, blir June helt ensam i världen. Hennes föräldrar har fullt upp på jobbet och storasyster Greta har glidit längre och längre bort. Men snart blir June kontaktad av Toby, den mystiske främlingen från begravningen, han som mamma kallar Finns "specielle vän", men vägrar säga något mer om. Mellan June och Toby växer en oväntad och omvälvande vänskap fram, och hemligheter avslöjas som får June att tvivla på allt hon dittills sett som sanning. Låt vargarna komma är en gripande roman om att både finna och förlora kärleken. Den handlar om vad det egentligen innebär att vara en vän, om hur avundsjuka och skam kan förgifta och förstöra relationer och ibland få fruktansvärda följder.

Mina kommentarer: Har hört många som tyckt väldigt mycket om denna. Jag är väldigt mycket för böcker som handlar om homosexuella men denna fastnade inte alls. Jag vet inte varför. Riktigt seg större delen av boken och det hände egentligen inte så mycket. Det kändes som att hela boken gick ut på att två personer satt och pratade med varann. Det var ett väldigt fint och rörande slut men det var det enda jag verkligen tyckte om. Så denna boken blev faktiskt en liten besvikelse efter allt jag läst om vad andra tycker om den här och var.

Betyg: 2.