En smakebit på søndag: Fortfarande Gone Girl

Första advent och söndag. Dags för En smakebit på søndag. Ser fram emot julen och med allt vad det innebär. Hoppas bara på att vi får lite snö också. Jag kämpar fortfarande på med Gone Girl av Gillian Flynn. Men börjar närma mig slutet. Det blev riktigt spännande när jag kommit till sidan 300 av 555. Då fastnade jag rejält. Det var då jag insåg varför jag älskar thrillers.

Här kommer min smakbit:

Go brukade aldrig gå dit;

ända sedan hon flyttat dit,

hade hon ofta skämtat om att hon skulle bränna ner det.

Istället hade hon emellertid låtit det bli ännu mer övervuxet

och fyllt med spindelväv.

Vi hade alltid skämtat om att det skulle vara ett bra ställe

om man skulle begrava ett lik.

Det kunde väl inte vara så.

Jag körde rakt genom stan,

mitt ansikte var stelt,

händerna var iskalla.

Gos bil stod på uppfarten,

men jag smög mig förbi det upplysta vardagsrumsfönstret

och nedför den branta sluttningen

och snart var jag utom synhåll,

både för henne och alla andra.

Jag kände mig mycket ensam.

I andra änden av trädgården,

ända borta vid skogsbrynet låg skjulet.

Jag öppnade dörren.

Nejnejnejnejnej.